| Välkommen till VSF Sitter du också längst bak på föreläsningarna och tycker att det saknas alternativa teorier och perspektiv? Undrar du varför kurslitteraturen mest består av böcker skrivna av vita, västerländska män? Eller ska du precis börja plugga och känner dig osäker inför den traditionstyngda akademin? Det är du inte ensam om. Läs merJag vill..
|
Debattartikel: Ett steg i fel riktning 2007-01-15Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften om kvastarna skall sopa bra får man inte slarva med skaften spärrar och kvoter och testprogram är ett system för att sålla agnarna från vetet och för var o en till hans rätta fålla När jag började på Lunds universitet för drygt tre år sedan låg Bolognaprocessen i startgroparna. Då visste få utanför kårvärlden, och knappt de innanför heller, vad Bolognaprocessen var för något. Idag, ett par år senare då Bolognaprocessens börjar anta fast form, frågar jag mig om det har hänt så mycket sedan dess. Faktum är att det är väldigt sällan som kritiska perspektiv på Bolognaprocessen förs fram i debatten, särskilt med tanke på den genomgripande förändringen av den högre utbildningen som den innebär. Idag sluter samtliga riksdagspartier, från höger till vänster, upp bakom Bolognaprocessen och från studentkårerna hörs ibland några spridda protestrop, på sin höjd. Vi inom studentrörelsen måste börja problematisera Bolognaprocessen och den radikala omläggningen av högskolan. För det är just vad det är, ett paradigmskifte inom den högre utbildningen. De värden som präglat högskolepolitiken under 1900-talets senare del och som syftat till att göra den högre utbildningen tillgänglig för allt större grupper i samhället är demokrati, jämlikhet och utveckling. Universiteten skulle inte längre vara ett reservat för eliten. Vad vi nu ser är att värden som tillväxt, anställningsbarhet och konkurrens allt mer präglar den högskolepolitik som planeras och genomförs, alltifrån EU-kommissionen till riksdag och regering ner till den enskilda fakulteten och institutionen. Utbildning håller helt enkelt på att förvandlas från en social rättighet, ett medel för frigörelse och självförverkligande, till en handelsvara som ska motsvara kraven på lydig och välanpassad arbetskraft till staten och kapitalet. Detta är ingen konspirationsteori utan en målsättning som man är helt öppen med: den högre utbildningen och forskningen skall användas för att gynna tillväxt och därmed främja Europas ställning i konkurrensen. Följaktligen, för att näringslivet ska kunna skilja agnarna från vetet krävs det enhetliga, standardiserade och strömlinjeformade utbildningar. För att kunna klassificera och rangordna människor krävs det ett enhetligt betygssystem (ECTS) i sju steg (ingen ska komma undan!). För att drilla den kontinentala eliten krävs en konkurrensutsättning av de högre nivåerna i utbildningen. Vid en sammanjämkning tornar bilden fram av en gigantisk utbildningsfabrik. I Bolognaprocessen prioriteras genomströmning framför kritiskt tänkande, tillväxt framför demokrati och konkurrens framför bildning. Den högre utbildningen håller på att dränkas i en marknadsliberal isvak. Huruvida detta är en positiv eller negativ utveckling är inte skrivet i sten, det är inget objektivt faktum. Precis som andra politiska ställningstagande är det präglat av de intressen man företräder, de ställningstaganden man gör och i detta fall även av den syn man har på utbildning. Anser man att människan är till för att tillfredställa företagens behov, då tycker man antagligen också att Bolognaprocessen är ganska bra. Är man av den motsatta åsikten, som jag själv, nämligen att företagen är till för att tillfredställa människans behov, då har man all anledning att förhålla sig kritiskt till talet om Bolognaprocessens saliggörande effekter. Jag efterlyser en mer kritisk debatt och en studentrörelse som talar klarspråk om en reform som för oss ett steg längre bort från målet om den öppna högskolan. Olof Holmgren Ordförande Vänsterns Studentförbund Lund samt ledamot i Lunds Samhällsvetarkårs fullmäktige --- Från "Samtid" nr 4/06 |






